Sandro Botticelli
Sandro Botticelli's Oil Paintings
Sandro Botticelli Museum
c. 1445 – May 17, 1510. Italian painter.

About Us
email

90,680 paintings total now
Toll Free: 1-877-240-4507

  
  

Sandro Botticelli.org, welcome & enjoy!
Sandro Botticelli.org
 

Henri Matisse
Woman playing the piano and still life

ID: 58018

Henri Matisse Woman playing the piano and still life
Go Back!



Henri Matisse Woman playing the piano and still life


Go Back!


 

Henri Matisse

French Fauvist Painter and Sculptor, 1869-1954 Henri Matisse is considered the most important French artist of the 20th century and, along with Pablo Picasso, one of the most influential modernist painters of the last century. Matisse began studying drawing and painting in the 1890s. A student of the masters of Post-Impressionism, Matisse later made a reputation for himself as the leader of a group of painters known as Les Fauves. An ironic label given to them by a critic, the name reflected Matisse's aggressive strokes and bold use of primary colors. In 1905 Matisse gained sudden fame with three paintings, including Woman with the Hat, purchased by the wealthy American ex-patriot Gertrude Stein. Beyond painting, he worked with lithographs and sculpture, and during World War II he did a series of book designs. Later in his career he experimented with paper cutouts and designed decorations for the Dominican chapel in Vence, France. Along with Picasso,   Related Paintings of Henri Matisse :. | The Boules Players (mk35) | The Open Window | the rocaille armchair | The Plum Blossoms | Deux fillettes fond jaune et rouge |
Related Artists:
Martin Mijtens d.a.
Martin Mijtens d.ä., Martin Meytens, Martin Mytens, född 1648 i Haag, Holland, död 1736 i Stockholm och begravd i Maria Kyrkan, nederländsk konstnär. Far till Martin Mijtens d.y. och son till porträttmålaren Isaac Mijtens. Mijtens kom till Stockholm före eller under år 1677 och fann där ett så tacksamt fält för sin konst, att han beslöt stanna och 1681 satte han bo. Av hans första verk finns prov i Vibyholms och andra samlingar. De visar, att han hade en fin pensel, behaglig, varm, fastän tunn färg samt livlig och karakteristisk uppfattning av de skildrade. Med sina gråaktiga fonder, de ofta gulbruna draperierna och den enkla, naiva framställningen bildar Mijtens vid denna tid en bestämd motsats till David Klöcker Ehrenstrahl. Men dennes anseende och den gunst hans målningssätt vunnit var så stora, att även Mijtens måste böja sig. Så småningom blir hans bilder något anspråksfullare och djärvare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare, tonen i det hela mer högstämd, utan att personligheten försummas eller återgivningen av hudfärg överger den varma, åt gult dragande hållningen. Många bilder från denna hans andra period, som ungefär omfattar åren 1685- 1700, finns på Skoklosters slott, där Nils Bielke och hans grevinna, Eva Horn (i landskap), hör till mästarens bästa målningar, och på Vibyholm, i Uppsala (professor Schwedes porträtt i Uppsala museum och Olof Rudbeck d.ä.:s förträffliga bild, 1696, i medicinska fakultetens sessionsrum), i Hammers samling och på inte så få andra ställen. Konstnärens vana att högst sällan signera har gjort, att bilderna från dessa år ofta har blandats ihop med Ehrenstrahls och gått under den senares namn. Säkra skiljetecken är emellertid draperierna, som hos Mijtens saknar stil och ofta verkar tämligen slappt tecknade, och även det livligare åtbördsspelet. Man vet, att Mijtens, trots sin medtävlares anseende, var mycket eftersökt som porträttmålare och samlade förmögenhet på sin konst, så att han kunde bl.a. förvärva ett ej obetydligt konstgalleri. Han var även alltifrån 1692 och ganska länge kyrkoråd i den lilla holländska församlingen i Stockholm. 1697 och 1701 företog han resor till hembygden, den förra gången åtföljd av sin unge lärjunge Lucas von Breda. Utom denne ej obetydande konstnär utbildade Mijtens även sin son , som under det i Tyskland antagna namnet van Meytens berömde målaren (se denne), samt G. de Mar??es och möjligen flera. Man kan säga att omkring år 1700 vidtog Mijtens tredje maner. Karnationen får en dragning åt rött, som slutligen blir nästan stötande (t. ex. i Fabritius och prins Alexander av Georgiens porträtt på Gripsholms slott), teckningen vårdslösas mer, och de granna röda eller djupblå draperierna är stillösare och hårdare målade än förr. Dock lever ännu inte litet av den forna kraften i karaktärsteckningen, och anordningen bibehåller i mycket den förra prydligheten. Även denna hans nedgång finnes ej sällan företrädd i svenska samlingar. Märkligt är ett självporträtt (nu på Fånö i Uppland), emedan det enligt sägnen skall vara målat på hans höga ålderdom och under sinnessvaghet (om denna vet man för övrigt inget). Utom måleriet idkade han även gravyr samt utförde ett porträtt af Karl XI i svart maner och möjligen ett par andra blad i samma art (Gustaf Adolf de la Gardie, Georg Stiernhielm). Mijtens skall, enligt gammal uppgift, ha avlidit i Stockholm 1736; enligt en urkund levde han ännu i juli 1730. Hans målningssamling såldes av hans arvingar till preussiske överstemarskalken greve Gotter och kom inte långt därefter till storhertigen af W??rttemberg. Carl Gustaf Tessin, som tycks ha hyst mycken ringaktning för Mijtens omtalar dock, att denna samling på sin tid ansågs som den enda framstående i riket (utom grefve Johan Gabriel Stenbocks). Att Carl Gustaf Tessin vid samma tillfälle kallar Mijtens "en gammal färgskämmare" och även annars talar illa om hans konst, tycks visa att Mijtens vid mitten af 1700-talet var fullkomligt bortglömd, åtminstone sådan han varit under sin bästa tid. Sedan finns han ej heller mycket omtalad. Först genom konstföreningens utställning 1841 och Nils Arfwidssons anmälan av honom i Frey återupptäcktes han; och man fann då, att Sverige i honom ägt en konstnär av sådan betydelse, att han kan mäta sig även med våra största mästare. Hans inflytande på den svenska konstens fortbildning blev dock ej särskilt stort. David Klöcker Ehrenstrahl och David von Krafft ställer honom i det avseendet fullkomligt i skuggan.
Louis Welden Hawkins
British 1849-1910 Louis Welden Hawkins Galleries Louis Welden Hawkins was born in Germany ( 1 July 1849 ). His mother was an Austrian Baroness, his father Englishman. Hawkins moved soon to France and took later French nationality. Hawkins attended the famous Acad??mie Julian in Paris. Hawkins became famous after his expositions in the Salon de la Societe des Artistes Francais. His first work was shown in the Salon in 1881. After that, expositions followed at the Salon de la Societe des Beaux Artes (1894-1911), the Salon de la Rose-Croix (1894-95) and La Libre Esthetque in Brussels. He spended his last years in Brittany, where he painted mostly landscapes. Louis Welden Hawkins died in 1910 and was honoured a year later at the Salon Nationale.
TIBALDI, Pellegrino
Italian Painter, 1527-1596 Painter and architect. Pellegrino Tibaldi's early paintings show the influence of Bagnacavallo and of other Bolognese followers of Raphael, but his actual teacher is unknown. Vasari's claim that his own works in S Michele in Bosco, Bologna, formed Tibaldi's artistic education is hardly borne out by the latter's first efforts. The Mystic Marriage of St Catherine (c. 1545; Bologna, Pin. N.) is, in its classical, hierarchical simplicity, clearly inspired by Raphael's manner as interpreted by his Bolognese imitators; although it also bears delicate marks of Parmigianino's grace, the power of its expressive dignity and the architectural background hint at Tibaldi's future development. Tibaldi's Adoration of the Shepherds






Sandro Botticelli
All the Sandro Botticelli's Oil Paintings




Supported by oil paintings and picture frames 



Copyright Reserved